Test av reservelverk 2022 och 2023

Testet inkluderade både 1-fas och 3-fas elverk av olika storlekar. Alla reservelverk som provades använder bensin som bränsle. Testet genomfördes under vintern 2022 och speglar utbudet vid den tiden.

Några av resultaten från testet

• Alla reservelverk klarar att leverera den effekt de lovar.

• Några av dem har svårt att leverera tillfälligt högre effekter som behövs för att starta vissa apparater, t.ex. motorer eller vattenkokare.
  
  
• Det finns skillnader i elkvalitet mellan reservelverken. Vissa är bättre för känslig elektronik medan andra passar bättre för mer robusta verktyg och motorer.
  
  
• Alla är CE-märkta men några har bristfällig EG-försäkran för buller.
  
  
• Fyra av reservelverken har frekvensomriktare (inverterteknik) vilket ger tillräckligt bra el för att driva känslig utrustning som hemelektronik.
  
  
• De flesta hade problem med bränslespill vid påfyllning.
  
  
• Sex av de åtta elverken klarade ett långtidstest på 150 timmar.
  
  
• Att använda reservelverk kan bli dyrt, med kostnader från cirka 12 till 20 kronor per kilowattimme producerad el.
  
  
• Alla reservelverk är högljudda och kräver hörselskydd.

Det är viktigt att välja rätt reservelverk för dina behov och att vara medveten om dess prestanda och miljöpåverkan.

Bra tips inför att köpa ett reservelverk

Skillnader i kvalitet på den el som reservelverken producerar

Kvaliteten på den el som reservelverket producerar kan eventuellt påverka vilka produkter som reservelverket bör användas till. I dag har vi många produkter i vårt hem som kan ta skada av om det är för mycket spänningsstörningar (distortioner), så kallade övertoner, i elen. Exempel på känslig utrustning är luftluftvärmepumpar, datorer och TV-apparater.

Fyra av de testade reservelverken, Biltema DG 1250is, Stanley SIG 2000-1, Champion 9200i-EU-SC och Briggs & Stratton P2400 kan producera tillräckligt bra el för att driva känsligare hemelektronik, eftersom de har låga spänningsstörningar. Gemensamt för dessa reservelverk är att de har en frekvensomriktare (inverter), det vill säga en elektronisk komponent som automatiskt kontrollerar och justerar den el som reservelverket producerar.

Fyra av reservelverken producerar el med högre andel störningar varav tre är reservelverken med tre faser. Dessa fyra reservelverk fungerar bra tillsammans med mer robusta produkter. Det kan till exempel vara elektriska verktyg, värmefläktar, eller elmotorer som driver cirkulationspumpar. Två av reservelverken med tre faser får även problem med elkvaliteten när faserna har ojämn belastning.

Jämn fin kurva visar bra elkvalitet

I tabellen kan du se spänningskurvan. En jämn och fin kurva visar att elkvaliteten är bra. En ojämn och flikig kurva visar att reservelverket kan vara mindre lämpligt för att driva känslig utrustning. Det kan dock fungera bra tillsammans med mer robusta produkter.

Räknat i procent är spänningsstörningarna i elen som reservelverken producerar som lägst 2 procent och som högst 25 procent. Spänningsstörningarna kallas även övertoner. Ju mindre andel övertoner, desto bättre kvalitet har elen. Som en jämförelse får det vanliga elnätet ha max 8 procent övertoner.

Tufft långtidstest i 150 timmar

Långtidstest pågår i 150 timmar, vilket är tänkt att visa hållbarheten. 150 timmar motsvarar drygt 6 dygn i drift. Det är ett ganska tufft test för ett reservelverk som främst är tänkt att användas då och då för att få el till det allra nödvändigaste vid till exempel ett elavbrott eller på platser där det annars inte finns tillgång till el. Under denna tid gjordes korta avbrott bara när det var dags att fylla på bränsle eller för skötsel och underhåll enligt manualer. Testet avslutades om reservelverken stannade flera gånger av sig själva.

Sex av reservelverken klarade långtidstestet. För ett reservelverk, Cocraft HG3000, slutade testet redan efter cirka 6 timmar då en av motorkuddarna gick sönder. För Stanley SG 4200B löste automatsäkringen ut efter ca 140 timmar och kunde inte startas igen utan att säkringen fortsatt löste ut. Stanley SIG 2000-1 förbrukade väldigt mycket olja under långtidstestet och behövde daglig påfyllning och stannade en gång på grund av låg oljenivå.

Räkna med höga kostnader per kilowattimme producerad el

Jämfört med den el som levereras via elnätet måste du räkna med att elen du producerar med hjälp av ett reservelverk blir betydligt dyrare. Kostnaden per kilowattimme el som reservelverket producerar ligger på från lägst 11,87 kronor per kilowattimme el upp till 20,38 kronor per kilowattimme el för reservelverken i detta test. Här ingår bara kostnaden för den bensin som reservelverket förbrukar. Bränsleförbrukningen varierar mellan 0,6 och 1,03 liter per kilowattimme.

Med fylld tank och under maximal belastning klarar de testade reservelverken att producera el under ca fyra till elva timmar innan det är dags att fylla på tanken igen. Reservelverken Biltema DG 1250is, Champion 9200i-EU-SC och Briggs & Stratton P2400 har en drifttid på strax under 4 timmar, vilket är i kortaste laget. Dessa är också de minsta reservelverken i testet.

Miljöutsläpp – reservelverk kan inte användas inomhus

Reservelverken kan inte användas inomhus. Samtidigt klarar de inte att stå oskyddade i regn och rusk. Det bästa är om det kan stå under ett skyddande tak eller liknande, men se då till att ventilera väl och led bort avgaser. I Emissionsförordningen (2016/1628) finns gränsvärden för miljöutsläpp. Ju större cylindervolym på motorn i reservelverket desto mindre får de släppa ut per producerad kilowattimme el. De uppmätta värdena i detta test kan överstiga gränsvärdena eftersom reservelverken är provade på ett sätt som kan ge något högre utsläpp än vid typprovning.

Kolväten (HC): Kolväten frigörs vid ofullständig förbränning och har en negativ påverkan på hälsan.

Kväveoxider (NOx): Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och till att marknära ozon bildas.

Kolmonoxid (CO): Är en lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Det är viktigt med bra ventilation eftersom kolmonoxid kan leda till kvävning. Även i måttliga mängder kan kolmonoxid förvärra besvären för hjärt- och kärlsjuka.

De bullrar - använd hörselskydd

Alla reservelverken bullrar, så räkna med att du behöver hörselskydd när du är nära reservelverket och det är igång. Bullret från reservelverken har i detta test mätts upp som ljudeffektnivå. Normalt används det bara kortare stunder, men tänk på att det kan störa grannar.

Bullervärdet är som lägst 87 dB(A) för Biltema DG 1250is, vilket ungefär motsvarar ljudet från en gräsklippare, upp till 100 dB(A) för både Probuilder 62760 och Stanley SG 4200B, vilket kan jämföras med ljudet från en motorsåg. Inget av reservelverken i testet överskrider gränsvärdena för buller som finns reglerat i Bullerdirektivet (2000/14/EG).

En skillnad på 10 decibel upplevs som dubbelt så hög ljudnivå.

Säkerhet och hantering

Alla reservelverk är CE-märkta. Det ingick dock inte i testet att prova om modellerna uppfyller kraven för att vara CE-märkta. Däremot ingick en översiktlig granskning av säkerheten och medföljande bruksanvisning och övriga instruktioner.

Alla testade reservelverk har bruksanvisningar på svenska med instruktioner om bl.a. underhåll, skötsel och förvaring. Reservelverket från Probuilder saknar dock beskrivning av markeringar och symboler.

Alla reservelverken saknar jordfelsbrytare men har överströmsskydd förutom Stanley SIG 2000-1 som inte har vare sig jordfelsbrytare eller överströmsskydd. Det är dock inget krav att jordfelsbrytare ska finnas. Krav på jordning finns beskrivet för alla reservelverk förutom det från Briggs & Stratton. Detta aggregat har istället en systemjord kopplat till AC-utgångarna.

För att använda reservelverken säkert och bibehålla dess funktion är det viktigt att läsa instruktionerna ordentligt innan de börjar användas och att följa de anvisningar för underhåll som finns beskrivna i bruksanvisningarna.

En eller tre faser

De flesta är anpassade för en fas, men tre av elverken i testet klarar tre faser. De är de tre största och tyngsta i testet och lämpar sig bättre att driva utrustning som inte är så känslig eftersom de har något sämre elkvalitet. De har lång teoretisk drifttid, men bullrar mest.