Test av reservelverk 2022 och 2023

Vilket reservelverk du väljer beror på vad du ska använda det till och hur ofta du tror att du behöver det. Energimyndigheten har låtit prova åtta olika reservelverk för att se hur bra de är på att producera el, starta i kallt väder och hur de klarar av långa perioder av användning.

Testet inkluderade både 1-fas och 3-fas elverk av olika storlekar. Alla reservelverk som provades använder bensin som bränsle. Testet genomfördes under vintern 2022 och speglar utbudet vid den tiden.

Några av resultaten från testet

Alla reservelverk klarar att leverera den effekt de lovar.
Några av dem har svårt att leverera tillfälligt högre effekter som behövs för att starta vissa apparater, t.ex. motorer eller vattenkokare.
Det finns skillnader i elkvalitet mellan reservelverken. Vissa är bättre för känslig elektronik medan andra passar bättre för mer robusta verktyg och motorer.
Alla är CE-märkta men några har bristfällig EG-försäkran för buller.
Fyra av reservelverken har frekvensomriktare (inverterteknik) vilket ger tillräckligt bra el för att driva känslig utrustning som hemelektronik.
De flesta hade problem med bränslespill vid påfyllning.
Sex av de åtta elverken klarade ett långtidstest på 150 timmar.
Att använda reservelverk kan bli dyrt, med kostnader från cirka 12 till 20 kronor per kilowattimme producerad el.
Alla reservelverk är högljudda och kräver hörselskydd.

Det är viktigt att välja rätt reservelverk för dina behov och att vara medveten om dess prestanda och miljöpåverkan.

Bra tips inför att köpa ett reservelverk

Skillnader i kvalitet på den el som reservelverken producerar

Kvaliteten på den el som reservelverket producerar kan eventuellt påverka vilka produkter som reservelverket bör användas till. I dag har vi många produkter i vårt hem som kan ta skada av om det är för mycket spänningsstörningar (distortioner), så kallade övertoner, i elen. Exempel på känslig utrustning är luftluftvärmepumpar, datorer och TV-apparater.

Fyra av de testade reservelverken, Biltema DG 1250is, Stanley SIG 2000-1, Champion 9200i-EU-SC och Briggs & Stratton P2400 kan producera tillräckligt bra el för att driva känsligare hemelektronik, eftersom de har låga spänningsstörningar. Gemensamt för dessa reservelverk är att de har en frekvensomriktare (inverter), det vill säga en elektronisk komponent som automatiskt kontrollerar och justerar den el som reservelverket producerar.

Fyra av reservelverken producerar el med högre andel störningar varav tre är reservelverken med tre faser. Dessa fyra reservelverk fungerar bra tillsammans med mer robusta produkter. Det kan till exempel vara elektriska verktyg, värmefläktar, eller elmotorer som driver cirkulationspumpar. Två av reservelverken med tre faser får även problem med elkvaliteten när faserna har ojämn belastning.

Jämn fin kurva visar bra elkvalitet

I tabellen kan du se spänningskurvan. En jämn och fin kurva visar att elkvaliteten är bra. En ojämn och flikig kurva visar att reservelverket kan vara mindre lämpligt för att driva känslig utrustning. Det kan dock fungera bra tillsammans med mer robusta produkter.

Räknat i procent är spänningsstörningarna i elen som reservelverken producerar som lägst 2 procent och som högst 25 procent. Spänningsstörningarna kallas även övertoner. Ju mindre andel övertoner, desto bättre kvalitet har elen. Som en jämförelse får det vanliga elnätet ha max 8 procent övertoner.

Tufft långtidstest i 150 timmar

Långtidstest pågår i 150 timmar, vilket är tänkt att visa hållbarheten. 150 timmar motsvarar drygt 6 dygn i drift. Det är ett ganska tufft test för ett reservelverk som främst är tänkt att användas då och då för att få el till det allra nödvändigaste vid till exempel ett elavbrott eller på platser där det annars inte finns tillgång till el. Under denna tid gjordes korta avbrott bara när det var dags att fylla på bränsle eller för skötsel och underhåll enligt manualer. Testet avslutades om reservelverken stannade flera gånger av sig själva.

Sex av reservelverken klarade långtidstestet. För ett reservelverk, Cocraft HG3000, slutade testet redan efter cirka 6 timmar då en av motorkuddarna gick sönder. För Stanley SG 4200B löste automatsäkringen ut efter ca 140 timmar och kunde inte startas igen utan att säkringen fortsatt löste ut. Stanley SIG 2000-1 förbrukade väldigt mycket olja under långtidstestet och behövde daglig påfyllning och stannade en gång på grund av låg oljenivå.

Räkna med höga kostnader per kilowattimme producerad el

Jämfört med den el som levereras via elnätet måste du räkna med att elen du producerar med hjälp av ett reservelverk blir betydligt dyrare. Kostnaden per kilowattimme el som reservelverket producerar ligger på från lägst 11,87 kronor per kilowattimme el upp till 20,38 kronor per kilowattimme el för reservelverken i detta test. Här ingår bara kostnaden för den bensin som reservelverket förbrukar. Bränsleförbrukningen varierar mellan 0,6 och 1,03 liter per kilowattimme.

Med fylld tank och under maximal belastning klarar de testade reservelverken att producera el under ca fyra till elva timmar innan det är dags att fylla på tanken igen. Reservelverken Biltema DG 1250is, Champion 9200i-EU-SC och Briggs & Stratton P2400 har en drifttid på strax under 4 timmar, vilket är i kortaste laget. Dessa är också de minsta reservelverken i testet.

Miljöutsläpp – reservelverk kan inte användas inomhus

Reservelverken kan inte användas inomhus. Samtidigt klarar de inte att stå oskyddade i regn och rusk. Det bästa är om det kan stå under ett skyddande tak eller liknande, men se då till att ventilera väl och led bort avgaser. I Emissionsförordningen (2016/1628) finns gränsvärden för miljöutsläpp. Ju större cylindervolym på motorn i reservelverket desto mindre får de släppa ut per producerad kilowattimme el. De uppmätta värdena i detta test kan överstiga gränsvärdena eftersom reservelverken är provade på ett sätt som kan ge något högre utsläpp än vid typprovning.

Kolväten (HC): Kolväten frigörs vid ofullständig förbränning och har en negativ påverkan på hälsan.

Kväveoxider (NOx): Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och till att marknära ozon bildas.

Kolmonoxid (CO): Är en lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Det är viktigt med bra ventilation eftersom kolmonoxid kan leda till kvävning. Även i måttliga mängder kan kolmonoxid förvärra besvären för hjärt- och kärlsjuka.

De bullrar - använd hörselskydd

Alla reservelverken bullrar, så räkna med att du behöver hörselskydd när du är nära reservelverket och det är igång. Bullret från reservelverken har i detta test mätts upp som ljudeffektnivå. Normalt används det bara kortare stunder, men tänk på att det kan störa grannar.

Bullervärdet är som lägst 87 dB(A) för Biltema DG 1250is, vilket ungefär motsvarar ljudet från en gräsklippare, upp till 100 dB(A) för både Probuilder 62760 och Stanley SG 4200B, vilket kan jämföras med ljudet från en motorsåg. Inget av reservelverken i testet överskrider gränsvärdena för buller som finns reglerat i Bullerdirektivet (2000/14/EG).

En skillnad på 10 decibel upplevs som dubbelt så hög ljudnivå.

Säkerhet och hantering

Alla reservelverk är CE-märkta. Det ingick dock inte i testet att prova om modellerna uppfyller kraven för att vara CE-märkta. Däremot ingick en översiktlig granskning av säkerheten och medföljande bruksanvisning och övriga instruktioner.

Alla testade reservelverk har bruksanvisningar på svenska med instruktioner om bl.a. underhåll, skötsel och förvaring. Reservelverket från Probuilder saknar dock beskrivning av markeringar och symboler.

Alla reservelverken saknar jordfelsbrytare men har överströmsskydd förutom Stanley SIG 2000-1 som inte har vare sig jordfelsbrytare eller överströmsskydd. Det är dock inget krav att jordfelsbrytare ska finnas. Krav på jordning finns beskrivet för alla reservelverk förutom det från Briggs & Stratton. Detta aggregat har istället en systemjord kopplat till AC-utgångarna.

För att använda reservelverken säkert och bibehålla dess funktion är det viktigt att läsa instruktionerna ordentligt innan de börjar användas och att följa de anvisningar för underhåll som finns beskrivna i bruksanvisningarna.

En eller tre faser

De flesta är anpassade för en fas, men tre av elverken i testet klarar tre faser. De är de tre största och tyngsta i testet och lämpar sig bättre att driva utrustning som inte är så känslig eftersom de har något sämre elkvalitet. De har lång teoretisk drifttid, men bullrar mest.

Tillbaka

Visa alla bilder (2)

SIG 2000-1

Tillverkare Tillverkaren av produkten.	Stanley
Pris (inkl. moms) Priset är ett ungefärligt pris inklusive moms, varierar mellan olika inköpsställen.	4499 kr
Drivmedel Vilket slags bränsle som reservelverket behöver, diesel eller bensin med eventuell oljeblandning.	Bensin
Max kontinuerlig effekt Den maximala effekt som elverket klarat av att leverera kontinuerligt under provningen, anges i Watt (W). Har reservelverket 1-fasuttag (230V) visas ett värde. Finns både 1-fasuttag (230V) och 3-fasuttag (400V) finns det två mätvärden för effekten. För att mäta upp maxeffekten har belastningen på reservelverken gradvis ökats tills uppgiven maximal kontinuerlig effekt uppnåtts (märkeffekt). Om ett inbyggt skydd löst ut, anges den högsta möjliga effekt som elverket klarar leverera kontinuerligt under minst 10 minuter.
Uppmätt	1-fas: 1800 W
Uppgiven	1-fas: 1800 W
Max temporär effekt Den maximala temporära effekt som elverket klarat av att leverera under provningen, anges i Watt. Den temporära maximala effekten behövs i första hand vid start av elektriska motorer men också vid temporär resistiv överbelastning, till exempel en vattenkokare. Har reservelverket enfasuttag och trefasuttag finns det två mätvärden för effekten. För de flesta elverken finns ingen uppgift om under hur lång tid denna temporära effekt ska kunna hållas. I testet har minst 2 minuter använts som gräns för samtliga elverk. För att mäta upp temporär maxeffekt har belastningen på reservelverken gradvis ökat tills något av följande alternativ inträffat: uppnått uppgiven maximal temporär effekt ett inbyggt skydd löst ut
Uppmätt	1-fas: 2000 W
Uppgiven	1-fas: 2000 W
Elkvalitet
Sammanfattning Kort beskrivning av hur elverkets elkvalitet var under provningarna. Ett reservelverk med hög elkvalitet levererar en spänning på 230 volt och 50 Hz med små distortioner och påverkas relativt lite när den belastas med olika typer av apparater. Sämre elkvalitet betyder bland annat större distortioner i spänningen (THD). Höga distortioner kan skada känslig ansluten utrustning (tex elektronik som datorer, inverterstyrda värmepumpar eller TV-apparater). Höga distortioner kan också förkorta livslängden på viss utrustning (tex lysrör). Om ett aggregat har problem med spänningshållningen betyder det att spänningen blir för hög eller för låg i vissa förhållanden, vilket kan skada känslig utrustning.	◦ Bättre elkvalitet än genomsnittet. ◦ Har problem med spänningshållningen när man slår till eller från en last. ◦ Klarar inte starta elektrisk motor 2000W.
Storlek på elmotor som elverket klarar av att starta Storleken på den största motorn som elverket klarade av att starta under testet. Här anges både elmotorns effekt i Watt (W) och motorns startström i Ampere (A). Start av elektriska roterande maskiner kräver normalt en betydligt högre startström än driftström. Som motorer användes i testet bland annat elektriska handverktyg och en hydraulklyv med asynkronmotor. Om du vill driva en elmotor bör du kolla upp att startströmmen på den inte överstiger testvärdet. Ingen av tillverkaren anger själva vilken startström elverket klarar av.	1050 W (10A startström)
Spänningskurva vid drift av elektronik Figuren visar spänningskurvan när elverket driver olinjära laster i form av elektronisk utrustning (tex datorer och bildskärmar) med en effekt på 10-30% av elverkets maximala effekt. En bra spänning (tex som i det vanliga elnätet) med få distortioner ser ut som en ren sinuskurva. Högre distortioner ger en mer kantig kurva. Höga distortioner kan skada känslig ansluten utrustning (tex datorer, inverterstyrda värmepumpar eller Tv apparater). Höga distortioner kan också förkorta livslängden på viss utrustning (tex lysrör).
Spänningsdistortioner vid drift av elektronik Spänningsdistortioner (THD eller övertoner) är ett mått på hur "ren" sinuskurvan är och anges i procent. Höga värden ger en mer kantig sinuskurva. Värdet kan jämföras med distortioner i det vanliga elnätet, som får vara som högst 8%.	4 %
Användningsområde Beskriver vad för utrustning som är lämplig att ansluta till elverket. Höga distortioner och problem med spänningshållningen kan skada eller förkorta livslängden på känslig utrustning. Exempel på känslig utrustning: elektronik som datorer och Tv-apparater, elektronisk styrning av uppvärmning, lysrör. Exempel på utrustning som inte är så känslig: elverktyg, belysning (förutom lysrör), värmefläktar.	Lämplig även för känslig utrustning pga låga distortioner.
Långtidstest
Långtidstest (150 timmar) Reservelverken kördes vid eller strax under märkeffekt i totalt 150 timmar kontinuerlig drift. Provet avbröts endast kortvarigt för att tanka och kontrollera oljenivå. Underhåll på elverken utfördes enligt vad som stod i bruksanvisningar för respektive elverk. Provningen avbröts om elverket gick sönder, slog av upprepade gånger under kort tid eller slutade fungera korrekt	Klarade långtidstestet.*
Drift och hållbarhet
Drivmedel Vilket slags bränsle som reservelverket behöver, diesel eller bensin med eventuell oljeblandning.	Bensin (98 blyfri)
Tankvolym Hur många liter bränsle som ryms i reservelverkets bränsletank.	10 liter
Drifttid per tank Hur många timmar reservelverket kan gå på full effekt utan att du behöver fylla på tanken. Beräknad utifrån tillverkarens uppgift om tankvolym och uppmätt specifik bränsleförbrukning vid maximal tillåten kontinuerlig effekt.	Ca 6 timmar
Bränsleförbrukning Förbrukningen av bensin eller diesel i liter per kilowattimme vid uppmätt maximal effekt. Beräknad specifik förbrukning.	0,97 liter/kWh
Drivmedelskostnad per kWh el Ungefärlig kostnad för bensin/diesel per kilowattimme producerad el, beräknad på 20 kronor per liter bensin/diesel. Kostnader för drift och underhåll är inte medräknade.	19,40 kr/kWh
Miljöutsläpp Uppmätta nivåer av utsläpp från de avgaser som reservelverken släpper ut vid uppmätt maximal effekt. Har provats enligt standarden ISO 8178-1:2020 enligt bestämda körcykler och med referensbränsle. I emissionsförordningen (EU) 2016/1628 finns gränsvärden för utsläppen, som utgår från cylindervolym, varvtal (konstant) och effektintervall. Ju större cylindervolym på motorn desto mindre får de släppa ut per kilowattimme. De uppmätta värdena kan dock avvika från gränsvärden då motorerna inte provats på samma sätt som vid typgodkännandet. Inget av de testade reservelverken kan användas inomhus eller på annan plats där avgaser måste ledas bort. Kolväten (HC): Kolväten frigörs vid ofullständig förbränning och har en negativ påverkan på hälsan. Kväveoxider (NOx): Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och att marknära ozon bildas. Kolmonoxid (CO): Är en lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Den kan till exempel förvärra besvären för hjärt- och kärlsjuka.	Kolmonoxid: 743 g/kWh Kolväten+kväveoxider: 26,6 g/kWh
Ljudeffektnivå Elverkets ljudeffektnivå i dB(A) vid ca 75% av max effekten. En höjning med 10 dB(A) uppfattas som en fördubbling. Inte bara antal decibel, utan även ljudets karaktär har betydelse för om det upplevs som störande eller inte. I tabellen framgår även om uppmätta värden överskrider de gränsvärden som finns i bullerdirektivet 2000/14/EG artikel 12. Gränsvärden baseras på elverkens märkeffekt.	94 dB(A)
Hanterbarhet och säkerhet
Start i kyla Anger den kallaste temperaturen som aggregaten gick att starta i. Alla aggregat provades först vid -18°C. De aggregaten som inte startade efter 30 försök vid -18°C provades sedan vid -10°C och till sist vid -5°C.	Startar vid -10 grader på 3:e försöket
Får kopplas till fast elinstallation Anger om reservelverket enligt tillverkaren får kopplas till en fast elinstallation. Det krävs alltid en behörig elektriker för att utföra inkopplingen till en fast elinstallation.	Nej
Hanterbarhet Visar bland annat hur man startar och förflyttar elverket.	◦ Startsnöre ◦ Bra placerad bränslepåfyllning och spillanvisning ◦ Märkskylt med text och symboler på engelska ◦ Kan lyftas och bäras av en person
Bruksanvisning Visar om det finns bruksanvisning på svenska samt en kort sammanfattning av innehållet.	+ Instruktioner på svenska. + Märkningar och symboler är förklarade. +Innehåller anvisningar för skötsel och underhåll. + Beskriver vilken typ av utrustning som får anslutas.
Säkerhet Alla reservelverk ska vara CE-märkta. Det ingick inte i testet att prova om modellerna uppfyller kraven för att vara CE-märkta. Däremot ingår det en översiktlig granskning av produktens utförande med avseende på säkerheten och de brister som upptäckts finns nämnda i tabellen. Alla reservelverk i detta test är CE-märkta och EG-försäkran finns, men några är bristfälliga gällande buller. Bl.a. saknas hänvisning till bullerdirektivet eller uppgift om anmält organ.	+ Säkerhetsanvisningar finns. - Saknar jordfelsbrytare. + Krav på jordning finns beskrivet. + Oljevakt.
Övrigt
Spänning och uttag Här anges vilka olika uttag reservelverket har; 12V DC, 230V AC (1-fas) eller 400V AC (3-fas). och därmed vilka olika typer av produkter som kan anslutas till elverket.	230V AC
Frekvensomriktare Anger om elverket har en frekvensomriktare (inverter). En inverter är en elektronisk komponent som ska se till att den producerade elen har rätt spänningen och frekvens. Testet visar att de elverk med inverterteknik har generellt sett bättre elkvalitet.	Ja
IP-klassad IP-klass anger skydd mot inträngande föremål och skydd mot inträngande vatten. Några modeller är IP-klassade, det är inget krav på att reservelverk ska vara klassade och det finns olika klasser för olika användningsområden. Ju högre siffror desto bättre. Alla reservelverk i testet har IP23 och går inte att använda i regn eller snö.	IP 23M
Motortyp Anger om reservelverket har en tvåtakts- eller fyrtaktsmotor.	Fyrtakt
Vikt Reservelverkets vikt utan bränsle.	21,6 kg
Yttermått (höjd x bredd x djup) Reservelverkets mått, höjd x bredd x djup anges i centimeter.	45 x 46 x 32 cm
Kommentarer Kort beskrivning av eventuella problem under provningen eller andra kommentarer.	*Daglig påfyllning av olja krävdes under långtidstestet.
Webbadress Tillverkarens/generalagentens egen webbplats där du hittar kontaktuppgifter.	www.stanley.se

Tabellguide

Tillverkare

Tillverkaren av produkten.

Modell

Tillverkarens modellbeteckning på den testade modellen.

Pris (inkl. moms)

Priset är ett ungefärligt pris inklusive moms, varierar mellan olika inköpsställen.

Drivmedel

Vilket slags bränsle som reservelverket behöver, diesel eller bensin med eventuell oljeblandning.

Max kontinuerlig effekt

Den maximala effekt som elverket klarat av att leverera kontinuerligt under provningen, anges i Watt (W). Har reservelverket 1-fasuttag (230V) visas ett värde. Finns både 1-fasuttag (230V) och 3-fasuttag (400V) finns det två mätvärden för effekten. För att mäta upp maxeffekten har belastningen på reservelverken gradvis ökats tills uppgiven maximal kontinuerlig effekt uppnåtts (märkeffekt). Om ett inbyggt skydd löst ut, anges den högsta möjliga effekt som elverket klarar leverera kontinuerligt under minst 10 minuter.

Max temporär effekt

Den maximala temporära effekt som elverket klarat av att leverera under provningen, anges i Watt. Den temporära maximala effekten behövs i första hand vid start av elektriska motorer men också vid temporär resistiv överbelastning, till exempel en vattenkokare.

Har reservelverket enfasuttag och trefasuttag finns det två mätvärden för effekten. För de flesta elverken finns ingen uppgift om under hur lång tid denna temporära effekt ska kunna hållas. I testet har minst 2 minuter använts som gräns för samtliga elverk. För att mäta upp temporär maxeffekt har belastningen på reservelverken gradvis ökat tills något av följande alternativ inträffat:

uppnått uppgiven maximal temporär effekt
ett inbyggt skydd löst ut

Sammanfattning

Kort beskrivning av hur elverkets elkvalitet var under provningarna. Ett reservelverk med hög elkvalitet levererar en spänning på 230 volt och 50 Hz med små distortioner och påverkas relativt lite när den belastas med olika typer av apparater.

Sämre elkvalitet betyder bland annat större distortioner i spänningen (THD). Höga distortioner kan skada känslig ansluten utrustning (tex elektronik som datorer, inverterstyrda värmepumpar eller TV-apparater). Höga distortioner kan också förkorta livslängden på viss utrustning (tex lysrör).

Om ett aggregat har problem med spänningshållningen betyder det att spänningen blir för hög eller för låg i vissa förhållanden, vilket kan skada känslig utrustning.

Storlek på elmotor som elverket klarar av att starta

Storleken på den största motorn som elverket klarade av att starta under testet. Här anges både elmotorns effekt i Watt (W) och motorns startström i Ampere (A). Start av elektriska roterande maskiner kräver normalt en betydligt högre startström än driftström. Som motorer användes i testet bland annat elektriska handverktyg och en hydraulklyv med asynkronmotor. Om du vill driva en elmotor bör du kolla upp att startströmmen på den inte överstiger testvärdet. Ingen av tillverkaren anger själva vilken startström elverket klarar av.

Spänningskurva vid drift av elektronik

Figuren visar spänningskurvan när elverket driver olinjära laster i form av elektronisk utrustning (tex datorer och bildskärmar) med en effekt på 10-30% av elverkets maximala effekt. En bra spänning (tex som i det vanliga elnätet) med få distortioner ser ut som en ren sinuskurva. Högre distortioner ger en mer kantig kurva. Höga distortioner kan skada känslig ansluten utrustning (tex datorer, inverterstyrda värmepumpar eller Tv apparater). Höga distortioner kan också förkorta livslängden på viss utrustning (tex lysrör).

Spänningsdistortioner vid drift av elektronik

Spänningsdistortioner (THD eller övertoner) är ett mått på hur "ren" sinuskurvan är och anges i procent. Höga värden ger en mer kantig sinuskurva. Värdet kan jämföras med distortioner i det vanliga elnätet, som får vara som högst 8%.

Användningsområde

Beskriver vad för utrustning som är lämplig att ansluta till elverket. Höga distortioner och problem med spänningshållningen kan skada eller förkorta livslängden på känslig utrustning.

Exempel på känslig utrustning: elektronik som datorer och Tv-apparater, elektronisk styrning av uppvärmning, lysrör.

Exempel på utrustning som inte är så känslig: elverktyg, belysning (förutom lysrör), värmefläktar.

Långtidstest (150 timmar)

Reservelverken kördes vid eller strax under märkeffekt i totalt 150 timmar kontinuerlig drift. Provet avbröts endast kortvarigt för att tanka och kontrollera oljenivå. Underhåll på elverken utfördes enligt vad som stod i bruksanvisningar för respektive elverk.

Provningen avbröts om elverket gick sönder, slog av upprepade gånger under kort tid eller slutade fungera korrekt

Drivmedel

Vilket slags bränsle som reservelverket behöver, diesel eller bensin med eventuell oljeblandning.

Tankvolym

Hur många liter bränsle som ryms i reservelverkets bränsletank.

Drifttid per tank

Hur många timmar reservelverket kan gå på full effekt utan att du behöver fylla på tanken. Beräknad utifrån tillverkarens uppgift om tankvolym och uppmätt specifik bränsleförbrukning vid maximal tillåten kontinuerlig effekt.

Bränsleförbrukning

Förbrukningen av bensin eller diesel i liter per kilowattimme vid uppmätt maximal effekt. Beräknad specifik förbrukning.

Drivmedelskostnad per kWh el

Ungefärlig kostnad för bensin/diesel per kilowattimme producerad el, beräknad på 20 kronor per liter bensin/diesel. Kostnader för drift och underhåll är inte medräknade.

Miljöutsläpp

Uppmätta nivåer av utsläpp från de avgaser som reservelverken släpper ut vid uppmätt maximal effekt. Har provats enligt standarden ISO 8178-1:2020 enligt bestämda körcykler och med referensbränsle. I emissionsförordningen (EU) 2016/1628 finns gränsvärden för utsläppen, som utgår från cylindervolym, varvtal (konstant) och effektintervall. Ju större cylindervolym på motorn desto mindre får de släppa ut per kilowattimme. De uppmätta värdena kan dock avvika från gränsvärden då motorerna inte provats på samma sätt som vid typgodkännandet.

Inget av de testade reservelverken kan användas inomhus eller på annan plats där avgaser måste ledas bort.

Kolväten (HC): Kolväten frigörs vid ofullständig förbränning och har en negativ påverkan på hälsan.

Kväveoxider (NOx): Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och att marknära ozon bildas.

Kolmonoxid (CO): Är en lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Den kan till exempel förvärra besvären för hjärt- och kärlsjuka.

Ljudeffektnivå

Elverkets ljudeffektnivå i dB(A) vid ca 75% av max effekten. En höjning med 10 dB(A) uppfattas som en fördubbling. Inte bara antal decibel, utan även ljudets karaktär har betydelse för om det upplevs som störande eller inte. I tabellen framgår även om uppmätta värden överskrider de gränsvärden som finns i bullerdirektivet 2000/14/EG artikel 12. Gränsvärden baseras på elverkens märkeffekt.

Start i kyla

Anger den kallaste temperaturen som aggregaten gick att starta i. Alla aggregat provades först vid -18°C. De aggregaten som inte startade efter 30 försök vid -18°C provades sedan vid -10°C och till sist vid -5°C.

Får kopplas till fast elinstallation

Anger om reservelverket enligt tillverkaren får kopplas till en fast elinstallation. Det krävs alltid en behörig elektriker för att utföra inkopplingen till en fast elinstallation.

Hanterbarhet

Visar bland annat hur man startar och förflyttar elverket.

Bruksanvisning

Visar om det finns bruksanvisning på svenska samt en kort sammanfattning av innehållet.

Säkerhet

Alla reservelverk ska vara CE-märkta. Det ingick inte i testet att prova om modellerna uppfyller kraven för att vara CE-märkta. Däremot ingår det en översiktlig granskning av produktens utförande med avseende på säkerheten och de brister som upptäckts finns nämnda i tabellen. Alla reservelverk i detta test är CE-märkta och EG-försäkran finns, men några är bristfälliga gällande buller. Bl.a. saknas hänvisning till bullerdirektivet eller uppgift om anmält organ.

Spänning och uttag

Här anges vilka olika uttag reservelverket har; 12V DC, 230V AC (1-fas) eller 400V AC (3-fas). och därmed vilka olika typer av produkter som kan anslutas till elverket.

Frekvensomriktare

Anger om elverket har en frekvensomriktare (inverter). En inverter är en elektronisk komponent som ska se till att den producerade elen har rätt spänningen och frekvens. Testet visar att de elverk med inverterteknik har generellt sett bättre elkvalitet.

IP-klassad

IP-klass anger skydd mot inträngande föremål och skydd mot inträngande vatten. Några modeller är IP-klassade, det är inget krav på att reservelverk ska vara klassade och det finns olika klasser för olika användningsområden. Ju högre siffror desto bättre. Alla reservelverk i testet har IP23 och går inte att använda i regn eller snö.

Motortyp

Anger om reservelverket har en tvåtakts- eller fyrtaktsmotor.

Vikt

Reservelverkets vikt utan bränsle.

Yttermått (höjd x bredd x djup)

Reservelverkets mått, höjd x bredd x djup anges i centimeter.

Kommentarer

Kort beskrivning av eventuella problem under provningen eller andra kommentarer.

Webbadress

Tillverkarens/generalagentens egen webbplats där du hittar kontaktuppgifter.

Reservelverk kan vara ett hjälpmedel för att få el vid elavbrott. Men det är långt ifrån alla hushåll som har behov av ett reservelverk. Innan du skaffar ett ska du tänka igenom om det finns andra alternativ och lösningar som kan vara lämpliga.

Alternativa lösningar kan vara att förvara matvaror ute vid kall väderlek, använda stearinljus och ficklampor till belysning och att utnyttja ved- och fotogenkaminer för värme och matlagning.

Förebygg effekter av el- och värmeavbrott

Ett reservelverk består i princip av en förbränningsmotor och en generator. Motorn i de mindre reservelverken är ofta en bensinmotor, liknande den som sitter på en gräsklippare.

Generatorer i mindre reservelverket producerar 230 volts växelspänning, men för att kunna driva känslig elektronik i hemmet behövs ett inverterelverk. Det finns även större, 400 volts reservelverk, som kan kopplas till en traktor eller som drivs av en egen kraftfull motor.

För att driva rena elvärmesystem i ett hus krävs större och dyrare reservelverk med hög effekt. För en husägare kan det istället vara mer fördelaktigt att komplettera ett mindre reservelverk med en reservvärmekamin av något slag.

Om du skaffar ett reservelverk är det ytterst viktigt att den är anpassad för just dina behov. Risken är annars att känslig elektrisk utrustning förstörs. Kontakta därför alltid en auktoriserad säljare eller installatör och beskriv dina behov före du inhandlar ett reservelverk.

Råd inför köp av reservelverk

Tänk på säkerheten

Mindre reservelverk för hushåll har i regel färdiga uttag för att direkt kunna ansluta produkter. För större reservelverk, som är tänka att användas för att ge el åt ett helt hushåll, behöver det finnas förberedda inkopplingspunkter.

Det är viktigt att tänka på säkerheten vid installation. Anlita alltid en auktoriserad elinstallatör för att få inkopplingspunkterna installerade.

Exempel på vanliga skötselanvisningar för ett reservelverk

Det är viktigt med regelbunden skötsel och underhåll av ditt reservelverk. Till exempel behöver oljenivån kontrolleras regelbundet, tändstift, gnisthämmare och ventiler kontrolleras och rengöras enligt angivna intervall samt luftfilter och bränslefilter bytas med jämna mellanrum.

Läs noga igenom manualen och följ tillverkarens rekommendationer gällande skötsel, underhåll och hantering av just ditt reservelverk.