Vägledning och regelverk

Det finns krav i Plan- och Bygglagen på att laddinfrastruktur för laddning av elfordon ska finnas vid vissa byggnader.

Vid uppförande av nya byggnader och ombyggnader innebär kraven att:

• Nya bostadshus med fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur (förberedelse med tomrör eller liknande) till alla parkeringsplatser.
• Byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur till 20 procent av parkeringsplatserna och minst en laddningspunkt för elfordon.
• För ouppvärmda byggnader eller byggnader avsedda för totalförsvaret ställs inga krav.

För att förenkla tillämpningen av reglerna har Boverket gett ut tillämpningsregler.

Regler för laddning av elfordon, Boverket

Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) innehåller krav på förberedelse av laddningspunkter vid ny- och ombyggnad. Det ställs också vissa retroaktiva krav. Det finns även vissa krav på att installera laddningspunkter såväl vid ny- och ombyggnad som i de retroaktiva kraven.

I det reviderade förslaget från Kommissionen ökar kraven och det tillkommer även ett förslag på ”right to plug -reglering”. ”Right to plug”, eller tillträde till laddning, innebär en förstärkt rätt för dem som idag inte har egen rådighet över, exempelvis boende i bostads- och hyresrätter, att kunna installera laddpunkt för hemmaladdning.

EPBD är under förhandling och kan förväntas bli klart 2023.

Direktivet om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (AFID) syftar till att främja utbyggnad av sådan infrastruktur och ställer krav på alla medlemsstater att ta fram handlingsprogram för utbyggnad samt lägesrapporter för uppföljning.

Direktiv AFID, EU-kommissionen

Som en del av lagstiftningspaketet ”Fit for 55” presenterade EU-kommissionen ett förslag på reviderat direktiv, nu i form av en förordning, i juni 2021. Förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (AFIR) är fortfarande under förhandling inom EU.  

AFIR kommer att innebära krav på utbyggnad av publika laddstationer och avsedda för både lätta och tunga fordon. Kraven omfattar både en geografisk täckning med syfte att möjliggöra körning med eldrivna fordon inom hela Europa och ett kapacitetskrav. Den geografiska täckningen beskriver ett maximalt avstånd mellan två laddstationer längs TEN-T vägnätet. Det kapacitetsbaserade kravet är kopplat till storleken på flottan av laddbara fordon och omfattar enbart lätta fordon.

Utöver krav på obligatorisk utbyggnad av laddstationer pekar AFIR även på att det behöver tas fram standarder för en rad olika tekniska lösningar såsom induktiv laddning, vehicle-to-grid, elvägar och batteribyte. AFIR föreslår också krav på bättre betalningslösningar där förslagen i första hand handlar om olika kortlösningar. Dessutom ställs krav på medlemsstater att ta fram handlingsprogram för infrastruktur för alternativa bränslen samt följa upp utvecklingen.

Förordning AFIR, EU-kommissionen

Direktiv om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (2009/33/EG) ställer krav på offentlig upphandling rörande vägfordon. Detta gäller såväl egna fordon som tjänster med fordon. Direktivet innebär att medlemsstaterna ska säkerställa att de avtal som tilldelas efter upphandling av fordon och vissa tjänster, bland annat kollektivtrafik, uppfyller krav på en minsta andel miljöanpassade fordon, så kallade minimimål.

Direktiv om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon, EU-kommissionen (pdf)

I förordningen fastställs mål för koldioxidutsläpp i hela EU som ska tillämpas från 2020, 2025 och 2030 och innehåller en mekanism för att stimulera användningen av utsläppsfria och utsläppssnåla personbilar och lätta lastbilar.

Fastställande av koldioxidutsläpp av lätta fordon, EU-kommissionen (pdf)

Rådet och parlamentet nådde i oktober 2022 en provisorisk överenskommelse om 100 procent reduktion av utsläpp av koldioxid från nya lätta fordon fram till 2035.

Motsvarande krav för tunga fordon är införda.

Fastställande av koldioxidutsläpp av tunga fordon, EU-kommissionen (pdf)

Konkurrensverket främjar utvecklingen av väl fungerande marknader till nytta för konsumenterna och har uppmärksammat ett behov av att ge vägledning till kommunerna vid utbyggnaden av laddinfrastruktur.

Det är framförallt två frågor som Konkurrensverket vill uppmärksamma:

• kommuners erbjudande om gratis el vid publika laddstolpar
• upplåtelse av kommunal mark till privata aktörer som vill tillhandahålla laddinfrastruktur och laddtjänster.

Vägledning till kommunerna vid utbyggnaden av laddinfrastruktur, Konkurrensverket 

I takt med ny teknik och nya användningsområden av befintlig teknik så förändras regelverk och krav på utförande. Denna förändring samt att en elanläggning åldras tekniskt, innebär att den ibland behöver förnyas för att hållas säker.

I elsäkerhetslagen står det att "den som innehar en elektrisk utrustning ska se till att den underhålls på ett godtagbart sätt och används på ett sätt som inte riskerar säkerheten". Det betyder att det först och främst är tillverkarens bruks- och säkerhetsanvisningar som ska följas.

Enligt elsäkerhetslagen är det den som äger en elanläggning som har ansvaret för drift, underhåll och fortlöpande kontroll. Med fortlöpande kontroll menas att ha koll på sin anläggning så att den är säker. Kontrollen ska bland annat anpassas efter användningen av anläggningen.

Elsäkerhetslagen, Elsäkerhetsverket

I ellagen är utgångspunkten att alla starkströmsledningar kräver nätkoncession, det vill säga tillstånd av Energimarknadsinspektionen.

Regeringen har godkänt vissa undantag från koncessionsplikten genom förordningen om undantag från kravet på nätkoncession, IKN-förordningen.

Undantagen i IKN-förordningen gäller automatiskt, men det går att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om ett bindande besked där det avgörs om en elledning eller ett elnät omfattas av undantag från kravet på nätkoncession.

I IKN-förordningen finns det flera undantag som kan bli möjliga att tillämpa i fråga om laddinfrastruktur. Beroende på var laddinfrastrukturen ska etableras behöver det undersökas om det finns något tillämpligt undantag och om det är tillåtet att överföra el för annans räkning på ett sådant IKN eller om det bara är tillåtet att använda elen för egen räkning där.

Lagar och förordningar inom elområdet, Energimarknadsinspektionen

IKN-förordningen, Energimarknadsinpesktionen