Frågor från allmänheten
Här har vi samlat frågor som vi ofta får från allmänheten och från journalister, tillsammans med våra svar. Välkommen att höra av er med fler funderingar till hb...@energimyndigheten.se.
Hur stora mängder biobränslen används i Sverige?
2020 använde Sverige ca 17 TWh biodrivmedel, och ca 64 TWh biobränslen för andra ändamål, se mer i Energiläget 2022.
Är användningen av biodrivmedel tillräcklig för att Sverige ska bidra till Paris-avtalet?
Reduktionsplikten är designad med en målbana som gör att vi når det svenska inrikes målet för att minska utsläppen från transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Sverige bidrar till Parisavtalet tillsammans med resten av EU, och har inget separat mål.
Är det verkligen hållbart att använda skogen som bränsle och drivmedel?
Biobränslen som används i Sverige kommer inte från skog som brukas för att enbart tillverka drivmedel. Vanligtvis så huggs träd ner för att bli brädor för att tillverka byggnader och möbler. I processen så faller det ut flis och bark, och i skogen så lämnas grenar och toppar (ofta kallat ”grot”) kvar. Det är dessa restprodukter som man generellt antingen använder för fjärrvärmeproduktion eller för biodrivmedelsproduktion. Läs mer om vad våra biodrivmedel kommer från i rapportserien Drivmedel.
Av det biodrivmedel som används i Sverige, hur mycket av råvaran kommer ifrån Sverige?
Det beror på vilket biodrivmedel det handlar om. År 2021, för HVO var det 11 procent, FAME 4 procent, och etanol 25 procent. För biogasen var det högre, på 65 procent. Läs mer om detta i Drivmedel 2021.
Vad är skillnaden på ett biobränsle och biodrivmedel?
Det som skiljer biobränsle och biodrivmedel är användningsområdet enligt lagen om hållbarhetskriterier. Ett biodrivmedel används för motordrift, såsom fordonstransporter medan ett biobränsle används för andra energiändamål såsom uppvärmning för fjärrvärme och produktion av el i en förbränningsanläggning.
Vad är det för skillnad på utsläppen från fossila drivmedel och biodrivmedel?
Om man bara tittar på det som kommer ut ur avgasröret är det ingen större skillnad på fossila och biogena drivmedel, oavsett om det gäller koldioxid eller andra mer lokalpåverkande utsläpp, så som kväveoxider.
Den stora skillnaden är när man kollar på växthusgasutsläppen från bränslet över en livscykel, koldioxiden från ett biodrivmedel binds snabbare tillbaka i marken igen jämfört med den fossila motsvarigheten som kan ta flera miljoner år innan den process som band fast koldioxiden i marken åter igen har gjort det.
Inom lagen om hållbarhetskriterier räknar man på de fossila växthusgasutsläppen och erhåller en procentuell utsläppsminskning för biodrivmedlet jämfört med en fossil motsvarighet. Utsläppsminskningen inkluderar alla fossila utsläpp från odling av råvara, bearbetning, transport och användning av biodrivmedlet.
För tekniska specifikationer på bränslena får vi hänvisa till bränsleleverantören.
Behöver verkligen Sverige blanda in så mycket biodrivmedel?
Paris-avtalet stipulerar ungefär hur stor utsläppsminskning som mänskligheten behöver göra för att vi ska begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, med en ambition om 1,5 grader. Utsläppsminskningarna som ska till för detta är mycket ambitiösa, och kräver en stor omställning av samhället. Den inblandning av biodrivmedel som Sverige siktar på ligger i linje med att nå dessa mål. Sverige har som ambition att försöka nå dessa mål, och samtidigt vara en förebild för att visa andra länder att det går att nå målen och bibehålla en hög välfärd.
Hur mycket dyrare är bensinen och dieseln på grund av reduktionsplikten?
Det är svårt att bedöma exakt hur mycket dyrare diesel och bensin vid pumpen har blivit på grund av att Sverige blandar in biodrivmedel i den omfattning vi gör. Prisökningarna beror på fler saker än bara inblandningen av biodrivmedel, så som priset på olja och fossila produkter (vilka har ökat kraftigt de senaste åren), valutakursen (där Sverige har fått en svag krona), och utvecklingen på priset på biodrivmedel (vilket också har ökat i takt med konkurrens från andra länder som också vill blanda in). Framöver förväntas även ett nytt skattedirektiv från EU förändra förutsättningarna genom en hög beskattning på fossila drivmedel, och en lägre på biodrivmedel.
När vi gjorde kontrollstationen för reduktionsplikten 2022 så gjorde vi ett försök att beräkna hur stor del av literpriset för bensin och diesel kommer från olika komponenter och skatter. Bland annat så tittade vi på hur stor del av priset som bedöms komma från komponenter som krävs för att uppnå reduktionsplikten. Detta är bara en uppskattning, men för bensin landade beräkningen på runt 50 öre per liter, och för diesel någonstans mellan 6–7 kronor per liter, för priserna under första halvåret 2022. Då låg en liter bensin på cirka 21 kronor, och diesel på 27 kronor.
